Hejdå Stockholm.

Det var ett tag sedan jag bloggade. Så här kommer en liten uppdatering.

Jag är äntligen fri. Borta från Stockholm och all skit som tyngt ner mig där. Och jag är fruktansvärt lättad över det. Jag skulle kunna vara ett rövhål jag också och sjunka ner till den nivån som vissa personer redan gjort, och skriva ner allt som hänt här i bloggen. För det skulle skada personerna i fråga minst lika mycket som det skadar mig själv. Och jag tror att det förväntas något sådant från mig också. Men jag gör det inte för det är inte värt det. Det räcker gott och väl för mig att veta att jag börjar om på ny kula nu.

Var på komvux här i Linköping igår och skrev in mig på skolan. Och sedan var jag på skatteverket och folkbokförde mig här också. Så nu är det såhär, på riktigt. Jag är en Linköpingsbo. Och jag, endast jag, har ansvar för mig själv och mitt liv nu. Går inte att förklara hur skönt det känns. Jag har längtat och behövt det här länge.

Trodde jag skulle ha en del att ta igen sedan gymnasiet, men det visade sig att det bara fattades 100 poäng för ett slutbetyg. Men jag smetade på med 300 poäng till när jag ändå var igång ;) blir heltidsstudier då fram till sommaren och jag kan byta ut 300 poäng från det jag redan har för att höja snittbetyget sedan om jag vill. Om jag får högre betyg i de nya kurserna än vad jag redan har i några av de gamla dvs. Ska bli roligt :)
Pga foten och att jag inte kan gå normalt än på ett tag så valde jag att plugga på distans. De hade ett brett och bra utbud av kurser på distans. Jag valde att läsa om svenska A, och sedan lade jag till Matte C, Historia A och Engelska B. Och på måndag drar det igång. Spännande!

Och sedan var det foten ja. Jag slapp gipset helgen innan nyår så nu har jag kunnat röra mig lite smidigare sedan dess. Inte lika klumpigt. Men det blev inte riktigt som jag trodde. För det visade sig att en av skruvarna i foten ska tas bort, för den sitter på tvären mellan knölarna på båda sidorna om foten, igenom något ligament eller vadfan det hette, och kan därför gå av om jag belastar foten. Så jag går alltså fortfarande med kryckor och lika långsamt och jävligt som jag gjorde med gipset, men jag har åtminstone rörlighet i foten.
Fick en tid till den där operationen i Stockholm, men eftersom jag nu är skriven i Linköping så blir det lite strul med den saken. Man får tydligen inte opereras i någon annan kommun än hemkommunen. Eller får får man väl, men det kostar rätt mycket mer än den normala kostnaden. Så vi får se hur det här löser sig, men förhoppningsvis får jag en tid här istället. Blir ju mycket enklare så också, finns inte en chans att jag kan åka tåg och tunnelbana och hoppa runt själv hela vägen till Stockholm och Södersjukhuset från Linköping. Och speciellt inte tillbaka hit sedan efter operationen.

Det var väl i princip det jag hade att säga just nu. Förutom en till sak, och det kommer från hjärtat.
Till er (och speciellt dig, du vet vem du är) som fortsätter med ert skitsnack och allmänna svartmålning: har du inga goda avsikter med det du tvunget måste kasta ur dig så håll käften istället. Jag är inte er slagpåse längre. Ni förlorade.